Som det är......

Känner att jag behöver använda bloggen som ett slags "terapi" ett tag till där jag kan skriva av mig om dom senaste dagarna och framtiden. Om ni tycker att jag gnäller eller liknande så är det bara att sluta att läsa....inte svårare än så.
Livet känns väldigt tomt just nu. Innan så hade man saker att fundera på kring innebandyn till exempel att träningar skulle planeras, vem spelar med vem och så vidare. Man fick dessutom kvällarna lite för sig själv, även om man var bland andra människor. Nu går jag och Max hemma hela tiden, från morgon till kväll. Inget vidare väder att gå ut och leka i heller då det antingen regnar eller blåser hela tiden. Ingen att umgås med heller utan det är verkligen han och jag hela dagarna. Elin kommer dock hem kl.16.15-16.30 från jobbet och det blir ju liksom som dagens höjdpunkt, låter löjligt...jag vet.
Så här kommer det iallafall se ut fram tills den dagen då vi återvänder till Sverige. Max tycker bara att det är roligt att leka hela tiden, men för mig så känns det väldigt instängt. Jag som vet vad som har hänt eller kommer hända ser ju saker på annat sätt, känner på annat sätt. 

Idag var det till exempel en hård dag. Kände bara att jag vill inte gå ännu en dag på det här sättet utan komma igång med att bygga upp det nya, dock insåg man ju på ett par sekunder att det kommer inte hända idag heller. Det var bara att hålla ihop grejerna och på med en glad mask för max skull, för faktum är att han ska inte drabbas av allt det här. När vi flyttar hem igen till Sverige så blir det som en helt vanlig flytt för han. 
När tankarna var igång idag så kom tankarna på vad man en gång hade innan vi valde den här vägen med Århus, vad vi gav upp för det här....och det gör mig ledsen, på riktigt. 

Nu vet jag att även om vi väljer Kungsör så kommer den tiden eller just DET tillbaka. Det kommer inte bli som det en gång var så att säga. Hade ju ett fantastiskt "häng" på gården med grannar och deras ungar där allt och inget hände.....skit kul hade vi iallafall.
Tankarna om vad vi en gång hade måste bort och börja fokusera på vad som händer här näst. Utan att ha diskuterat det hela med Elin så har ett beslut börjat växa fram hos mig, vad jag vill. Detta så kallade beslut växte fram under dagen så man får väl vänta ett par dagar och se om det kvarstår, men det tror jag att det gör. Men oavsett vad vi väljer så kommer vi få börja om från början med allt igen. 

Ska avsluta med att berätta en sak som Max sa idag. Jag stod i köket när han ropade på mig från vardagsrummet. När jag kom in och frågade vad han ville så sa han "Jag saknar våra kissar". Vi hade två innekatter som vi tvingade ge upp och sära på på grund av flytten.....den kommentaren från honom tog.....för jag saknar dom också.....dom fanns ju hos oss i ca 6 år ändå......

Ha en trevlig kväll. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Framtiden

Känns nu att bloggen håller på att ta ett annat spår än vad den var tänkt till. Grundtanken var ju att det privata och dom här "vardagliga" inläggen inte skulle skrivas. Men nu när det är som det är med oss här nere så känns det skönt att kunna skriva av sig om tankar och känslor på kvällskvisten ihop med en snus och en kopp kaffe.

Har funderat en hel del idag på framtiden, konstigt vore det annars. Trots att man är skit sur över den här behandlingen så är det inget man gå gå runt och älta nu varje dag, minut och sekund. Målsättningen nu är att hålla uppe humöret. Familjen ska inte leva i en negativ atmosfär på grund av ett idiotiskt beslut. Max ska leva få känna glädje i vardagen trots att det är som det är. Men när denna diskussion om det som har drabbat oss dom senaste dagarna kommer upp som samtalsämne så kan ni räkna med svarta ögon och en bestämd röst.

Nu när det har gått ett tag så har vi börjat blicka framåt, den stora frågan är ju vart vi tar vägen? Vart är bäst för oss? Jag och Elin har samtalat och lagt en viss grund i den stora frågan, för och nackdelar har jämförts. Just nu finns det tre ställen som är aktuella, och det är Jönköping, Simrishamn och Kungsör.....alla av diverse anledningar. Hur "rankingen" ser ut behåller jag för mig själv i nuläget.
Som ni fattar så siktar vi in oss på att återvända till Sverige igen. OM det skulle bli aktuellt med att stanna kvar i Danmark så finns det bara en klubb som är aktuell, och alla vet vilken det är. 
Måste säga att den är situationen som vi har hamnat i är väldigt svår. Det är så oerhört mycket som speglar in hur framtiden kommer se ut. Hade vi inte haft Max så har det inte varit hälften så svårt....men nu finns han och han går först!

Måste ännu en gång tacka dom som har hört av sig och med erbjudanden och vänliga ord. Som jag sa igår så betyder det mycket och det känns skönt att så pass många bryr sig. Tack!

Detta få räcka för ikväll. Ha de gött där ute! 


Funderingar om gårdagen.

Jaha, istället för att vara på träning så sitter man här och tittar på fotbollsgalan med Elin. Dagen har präglats av väldigt mycket funderingar, och känslorna har varit svåra att få styr på. Men i grund och botten så är jag arg....riktigt jävla förbannad!
Jag är ingen gröngöling, jag vet att det inte är några konstigheter att en tränare får gå mitt under säsongen....dock köper jag inte ett skit av den motiveringen jag fick. Man kunde ha smutsat ner händerna och gjort sitt jobb istället för att ta den lätta vägen ut.

Att som senast i fredag sitta och prata om hur vi ska jobba vidare i framtiden, hur vi skulle förstärka på träning i första hand och skulle vi gå ner på två träningar i veckan? Ja, frågorna var många och dom skulle vi jobba vidare med....lät det.
Två dagar senare så får man beskedet att avtalet sägs upp, och att det har varit på tapeten ett par veckor! Varför sitter man och säger så i telefonen då två dagar tidigare om man vet att något annat är på gång? I söndags fick man även höra att det var inte mitt fel allt det här....ändå fick jag skulden, resultaten hade inget med det att göra....ändå fick jag skulden. 
Det sades att det var spelarnas fel.....ändå fick JAG skulden. 
Det känns som att beslutet var väldigt orättvist....och ja, jag känner mig extremt orättvist behandlad! Varför fan ligger logiken i det här undrar jag?!

En sak som känns lite lustig måste jag säga. Vi ska vara ute ur den här lägenheten den 1/1 - 2015 på grund av strul som jag inte orkar gå in på. Detta fick vi veta i september, alltså gott om tid att hitta en ny lägenhet....vilket klubben skulle fixa....har haft 1 (!) visning så här långt som dom har skrapat fram. Elin fixade fram en lägenhet via kontakter på jobbet och den gillade vi. Berättade detta fredags...och PANG! Så kom beslutet......
Man undrar ju om klubben verkligen letade eller bara satt och väntade på att vi skulle säga upp avtalet vid jul..... om fallet är så......så är det JÄVLIGT DÅLIGT!

Man plockar ner en barnfamilj, och inte direkt från grannby....och så sköter man saker på det här sättet. En grej som sticker mest är allt det som vi offrade för det här....och detta är tacken.
Jag kanske låter jävligt bitter och gnällig....so be it.....
Efter att ha byggt upp ett liv under 6 år i Kungsör med barn och annat, så raderas allt på ett idiotiskt beslut bara för att folk inte gör det man är till för. 
Nu måste vi börja om på nytt igen....ny stad, ny lägenhet, nya möbler och prylar med mera....och frågan är vart?
Jag är allt annat än glad.....och en sak är säker, kommer aldrig rekommendera en spelare att ta chansen i Århus!

Men måste börja blicka framåt. Vi har en hel del samtal framför oss och beslut som ska tas. Kan ju inte älta detta i all evighet och lägger det till livserfarenhet. Dock kommer det ta tid innan man är sitt glada, skämtsamma jag igen......
Till sist så vill jag rikta en STORT JÄVLA TACK till er som har hört av er på olika sätt och stöttat med fina ord eller bara har lyssnat! Det betyder mycket....Tack!

PS: Är det någon klubb som är intresserad av en tränare så tveka inte att höra av det ;)

To next time.....be good!


Fel personer på fel plats

Afton där ute.

Kommer ni ihåg vad jag sa när jag skaffade den här bloggen? Om inte så kommer här en påminnelse. Det är MINA tankar, MINA funderingar och framförallt vad JAG tycker om saker och ting...och så även ikväll....För nu kommer motorsågen brumma!!

Som ni vet har vi bott i Århus sedan augusti och jag har tränar Århus FK i landets HÖGSTA serie, alltså DK:s svar på SSL. 17 spelare och 1 målvakt skapade truppen och det var bra kvalité. Vi började dock serien helt värdelöst och torskade dom fyra första matcherna vilket skapade lite kaos i gruppen. Jag menar, vi hade ändå topp 4 som målsättning. 
Efter dessa matcher tappar vi tre tongivande spelare och helt plötsligt är vi nere på 14 spelare och 1 keeper. Det görs inget från ledningshåll för att fylla dessa luckor, bara lite spontana halvdana försök men inte mer. 

Serien rullar vidare och helt plötsligt börjar vi få 4-5 återbud på VARJE träning. Det var skola, jobb, skador som satte stopp för att närvara.  Ni som kan er matten vet att det är en ohållbar situation för en trupp på 14 spelar. Vad kan en tränare göra med en trupp på 8-9 spelare på träningarna? Dessutom var det olika 8-9 spelare där....ingen direkt kontinuitet. Det ger ju heller ingen vettig chans att spela ihop formationer, PP, PB och så vidare.
När man ventilerade detta missnöje till ledningen så hände det verkligen ingenting. Ingen kom ner och sa åt folk att skärpa till sig...ingen alls. Istället fick man gilla läget och försöka köra på ändå. 
När det är så här i truppen, laget och på träningarna så kan ni räkan ut varför resultaten såg ut som dom gjorde! 

Glider vi in på vårt privatliv så är det ingen som har brytt sig överhuvudtaget. Ingen har ens gjort en sådan liten grej som att kolla hur vi mår, trivs eller bara allmänt. Vi har fått sköta en hel del själva som att hitta olika ställen, vilken buss och så vidare. 
Trots att vi löste papper till max så vi kunde börja leta dagisplats så hände det NADA! 

Nu i eftermiddags så fick jag beskedet av sportchefen och ordföranden (visste inte att klubben verkligen hade en? Träffade henne för första gången på 5 månader) att klubben har valt att upphäva mitt avtal. Lite halvchockad frågar jag varför och får då motivering att dom måste ge laget en boost! Istället för att skita ner händerna och agera som man ska som sportchef eller styrelse och säga åt laget att kliva ur sandlådan och börja bete sig som ligalagspelare så väljer man den lätta vägen ut. Riktigt fegt om ni frågar mig. 
Att sen behöva sitta och höra på  den ena ursäkten efter den andra......ja, vad säger man. Det var inte mitt fel och bla bla bla....ändå är det jag som får gå. På frågan hur länge detta har varit på tapeten så fick jag ett par veckor som svar.....så sent som i fredags pratade vi om dagisplats och hur vi skulle jobba vidare....för en vecka sedan pratade vi om en eventuell förlängning av avtalet....så ett par veckor? Helvete heller. 

Om jag låter bitter, sur och arg är för att jag är det! Känner mig så extremt orättvist behandlad med tanke på att det  inte var "mitt fel". Vi offrade samtidigt jävligt mycket för att komma ner hit. Max hade dagis och kompisar, Elin hade jobb och jag hade skolan....dessutom hade vi en okey socialt liv....ett vanligt liv.....för att komma ner hit! En blir man pissad på bara så där....fyfan. 

Nåväl, helt plötsligt har vi en del att tänka på...saker vi inte hade i morse. Som det ser ut nu så återvänder vi till Sverige, men inte helt klart än VART i Sverige. Den som lever får se. 

Nu tänker jag fortsätta med det jag höll på med......att glo på tv. 

Ha en bra kväll.......

PS: Alla dryga kommentarer kommer tas bort. 

Dialekter


God lördags kväll på er.

Nyss hemkommen från Ringsted som ligger neråt Köpenhamn åt. En dryg resa på ca 2,5 timme...alltså inte långt men heller inte kort. Hur som helst, gött att vara hemma igen.

Hörrni, något som alltid har fascinerat mig är dialekter. Under åren har man hört många olika dialekter. Det har varit göteborgska, småländska, skånska, stockholmska, västmanländska, norrländska med mera. Många personer har åsikter om andra dialekter som inte är deras egna, man är väldig snabb på att påpeka det man anser är är felet med andras dialekter. Jag som talar småländska i grund och botten har alltid fått höra att jag inte kan säga bokstaven R, och det stämmer. Vi smålänningar säger bokstaven R på ett annorlunda sätt.

Tittar man på stockholmska så kan det framstå som stel och lite känslokallt emellanåt, medans göteborgskan är lite mer gungig om man kan uttrycka det på det sättet. Norrländskan har jag lite svårt för. Inte bara för att norrlänningar typ aldrig säger nått, men när dom väl öppnar truten så låter det som ett bräkande får som har tarmproblem.
Skånskan är skön. Lite svårt att förstå ibland men ändå skön. Västmanländskan skulle jag nog säga är den svåraste. Antingen pratar man tvärtom vad emot man menar eller så "glömmer" man sista bokstaven i ord. Hur svårt kan det vara att säga exakt vad man menar och säga hela ordet?

Det är dom dialekterna som jag är mest bekant med, och skulle jag få välja en annan dialekt än småländskan så skulle jag LÄTT välja stockholmska tätt följt av skånskan.
Sådärja, nu ska jag fortsätta att slappa i soffan med en riktig njutbar snus och en kopp kaffe, samt trevligt sällskap i form av frugan. 

Hörs imorgon.....love, peace and snus på er. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg